Rumsyta
m 2
Rumsytan beräknas på den yta som ligger inom väggarnas insidor. Om rummet har ett lutande tak, räknas till rumsyta endast den del av golvytan där rumshöjden är över 160 cm.
Lägenhetsyta
m 2
Våningens yta är den yta som avgränsas av insidorna på ytterväggarna som omger våningen, från vilken ytan för bärande väggar, schakt, tekniska lokaler och trapphus dras av
Viktad yta
viktad rumsyta/ rumsyta m2
Den yta som kostnadsstället har i användning, tillagt med de gemensamma lokalerna (gemensamma lokaler i våningen, byggnaden, området eller distriktet).
Brutto yta
m 2
Summan av alla våningsytarealer på våningsytorna i byggnaden som på utsidan avgränsas av de yttre ytorna i byggnadens ytterväggar. I bruttoytan inräknas alla våningsytor oavsett om rummen är kalla eller varma.
Våningsyta
vym 2
Våningsyta som byggrättsligt begrepp är den sammanräknade ytan hos våningarna i byggnaden. I våningsytan inräknas i allmänhet ytan i varje våning ända till ytterväggarnas utsida. Om ytterväggens tjocklek är över 250 mm, anses den överskridande delen vara en tillåten del av byggrätten.
Våningsplanets bruttoyta
vpbm 2
Våningsplanets bruttoyta, som avgränsas av våningsplanets omkringliggande ytterväggars utsidor eller deras tänkta fortsättning om det på ytterväggens yta finns öppningar eller dekorationer.
Bruksyta
bym 2
Den yta där man från bruttoytan dragit av ytterväggar, byggnadstekniska lokaler, bärande, sektionerande och lätta väggar samt hissar, schakt, trapphus och korridorer.
Relativ bruttoyta
Den kalkylmässiga andel av de lokaler som är i kundens användning av hela byggnadens bruttoyta.
Antal arbetsstationer
Det kalkylmässiga antalet arbetsstationer i utrymmet, dvs. maximiantalet personer i rummet. Beräknas för kontor och kontorslandskap.
Personantal
Med personantal avses det antal personer som anslutits till lokalerna. En person medför ett ansvarsområde, dvs. utrymmet ingår alltid i den direkta bruksytan.
Lediga arbetsstationer
Antalet lediga arbetsstationer anger hur många personer som vid optimalt läge kan placeras i en byggnad eller våning. I praktiken kräver det ofta också en effektivisering av inventarierna.
Effektivt lokalnyttjande
Ett av huvudsyftena med systemet Optimaze.net är att verifiera och effektivisera ett effektivt lokalnyttjande. Faktorer som påverkar ett effektivt lokalnyttjande är den byggnadstekniska effektiviteten, effektiviteten i inventarielösningar och underutnyttjande av arbetsstationer.
Undernyttjandegrad
Vacancy rate
Antalet lediga arbetsstationer/antalet arbetsstationer. Ett relationstal som anger effektiviteten i det nuvarande lokalnyttjandet i relation till maximieffektiviteten.
Användare
Hyresgäst
Med användare avses antingen en organisation i helhet som hyr lokaliteter eller en organisations enskilda kostnadsställe.
Ägare
Uthyrare
En organisation som bedriver hyresverksamhet som huvudsyssla
Ekonomiprocess
Åtgärder för hantering av lokalkostnader, vars resultat är att de kostnader som erhålls från kundens bokföring styrs till lokalkostnadsbeteckningar, påförs byggnader och lokaler samt viktas till lokalernas användare. Resultaten kan på önskad nivå rapporteras utifrån fastighetsobjekts-, organisations- eller kostnadsstruktursvinkel.
Ekonomikörning
En grupp åtgärder i systemet Optimaze.net, vars resultat är att de kostnader som erhålls från kundens bokföring styrs till lokalkostnadsbeteckningar, påförs byggnader och lokaler samt viktas till lokalernas användare. Resultaten kan på önskad nivå rapporteras utifrån fastighetsobjekts-, organisations- eller kostnadsstruktursvinkel.
Intern fakturering
Som resultat av Optimazes ekonomikörning fås de verkliga kostnader som lokalanvändningen förorsakar interna användare – i sin mest exakta form viktade enligt kostnadsställe. Dessa kan ges till kundens eget ekonomiförvaltningssystem (s.k. återkoppling) och vid debitering använda lokalkostnader vid intern fakturering av enheter.
